Image Name

Från frö till frö

är ett tema där eleverna utvecklar en rad erfarenheter och kunskaper om växters utseende, livscykel, livsvillkor och samspel med andra organismer.

Kategorier: Biologi
Årskurser: 4 5 6

Beställ materiel

Om du arbetar hos någon av NTA:s medlemmar kan du kontakta din NTA-samordnare för att få mer information om beställning av temalådor, handledningar eller påfyllnadsmateriel. Om din kommun/fristående skolhuvudman inte är medlem kan du läsa mer om vad medlemskapet innebär.

Beskrivning

Image Name

Temats innehåll och lärande

Temat Från frö till frö introduceras för eleverna med en övergripande diskussion om växter och deras betydelse.

Från det övergripande perspektivet dyker de sedan  ner i nära studier av olika frukter och frön.

De följer ett snabbväxande åkerkål från fröet de sår till groning, tillväxt, blomning, pollinering och till slut skörden av de nya frön som bildats.

Växtens anatomi studeras liksom biets.

Under arbetets gång finns det möjlighet att fördjupa sig i hur växter och djur är beroende av varandra för sin överlevnad och fortplantning.

Temats innehåll och lärande beskriver hur elevernas arbete i de olika uppdragen hänger ihop med generaliserbara övergripande syften och innehåll. Syftet med dokumentet är att synliggöra elevernas lärande både för läraren och för dem själva.

Mer om Från frö till frö

Image Name

Detta ingår i temat

Temat Från frö till frö består av:

en temautbildningsdag som är obligatorisk för den som inte tidigare har arbetat med temat. På utbildningen får deltagarna möjlighet att genomföra de flesta av uppdragen, diskutera didaktiska frågor och få del av erfarenheter av elevers arbete och frågor.

en Temapärm för läraren med bland annat didaktiska kommentarer och elevblad som kopieringsunderlag.

en Temabok för eleverna med intresseväckande artiklar som knyter till temats innehåll.

arbetsblad som är anpassade till Grundsärskolan. Dessa är utvecklade inom det som betecknas som NTA S (stöd för individanpassning).

en materielsats som innehåller allt materiel som krävs för att trettio elever som arbetar två och två ska kunna genomföra alla temats uppdrag.

Image Name

Frågor och svar

I uppdrag 3 ska eleverna resornera kring vilket frö som gror snabbast. Vad är "rätt" svar?

För påståendena om vilka frön som gror snabbast finns inget "rätt" svar. Uppgiften ger eleverna möjlighet att använda sig av begrepp och biologiska samband från uppdraget när de tillsammans försöker reda ut vad påståendena betyder.

Man skulle kunna argumentera för båda påståenden, beroende på hur man ser på dem. Tittar man på variationen av fröstorlek inom en art ger vetenskapliga studier stöd för att en större andel av stora frön gror och att större frön tål olika stressfaktorer som till exempel torka/blöta bättre än små frön. Man skulle därför kunna tänka sig att stora frön gror snabbare i och med att individer som har större frön har större näringsreserv och kan utnyttja energi bättre/fortare (högre fitness).

Tittar man på skillnad i fröstorlek mellan arter kan man tänka mer ur ett evolutionärt perspektiv, utifrån så kallade livshistoriestrategier. Det är en biologisk teori som grovt beskriver två grundtyper av livshistoriestrategier som arter kan ha, så kallade R- och K-strategier (se t ex http://sv.wikipedia.org/wiki/Livshistorieteori ). Strategierna används för att till exempel beskriva successionsordningen av arter i en miljö och hur väl de etablerar sig där. En R-strateg är en typisk tidig art/kolonisatör i ett område. Egenskaper som den snabba kolonisatören evolutionärt har gynnats av är många små frön som gror relativt fort (ofta på öppna platser med god ljustillgång), bra spridningsförmåga, liten storlek, kortlivade. Medan en K-strateg är stora arter med få stora frön som inte är lika bra på att sprida sig snabbt men väldigt konkurrenskraftiga när de väl etablerar sig.

Det här är en teori man kan använda för att resonera om skillnader mellan arter, men i verkligheten finns många undantag från den förväntade kombinationen av egenskaper som förknippas med respektive strategi.

På min kurs var det någon som sa att blåsipporna behövde myror för att sprida sig. Stämmer det?

Det stämmer att myrorna sprider blåsippornas frön. Efter blomningen böjer blåsippan sina blomskaft mot marken, där myror hämtar frukterna som är försedda med köttiga bihang som myrorna gärna äter. Läs mer om blåsippan i den Virtuella floran.

Fler frågor och svar

Image Name

Tips

NTA:s egenproducerade extramaterial  med till temat. Om du vill se filmerna i helskärmsläge finns de även länkade längst ner på denna sida.

Blommans delar

Växters anpassning till olika miljöer

Karin Martinsson vid Bergianska trädgården i Stockholm, tar dig med på en guidad tur i Edvard Andersons växthus. 

Evolutionen

Dan Larhammar på Biomedicinskt Centrum vid Uppsala universitet berättar.

Vill du också göra E-böcker?

E-boken från Hjo kommun längst ner på sidan är skapad i programmet Multimedialab (MML) 6.1 (version 7 är den senast tillgängliga) som kan beställas här: http://www.multimedialab.se/

MaketeMetoden - Berättelsen som pedagogiskt verktyg. Läs om Veronica Gröntes metod som ger elever redskap för att använda naturvetenskapliga fakta i sina berättelser.

Den virtuella floran - Naturhistoriska riksmuseets faktabank  med över 2000 arter.

Växten och marken, ett on-line läromedel för elever och lärare.

Se hur fröna gror - filmer på Youtube

I Linnés spår - Linnés passion var att ordna de levande organismerna i system - Gud skapade och Linné ordnade. När man lär känna växter eller djur, lär sig hur de ser ut, var de lever och vilka egenskaper de har, får man en relation till det levande. Detta leder till förståelse och engagemang för de levande organismerna och för den miljö de finns i. Häftet innehåller idéer för att iaktta, samla, sortera och beskriva de levande organismerna – allt i Linnés anda! Producerat av Nationellt Centrum för Biologi och Bioteknik inför Linnéåret 2007.

Image Name

Bakgrund

Från frö till frö bygger på strukturen hos det amerikanska temat Plant Growth and Development. Temat var ett av de första som utprovades under de första projektåren i Linköpings kommun och som sedan vidareutvecklades i flera omgångar för att fungera med svensk skola och svensk läroplan.

Extramaterial, uppdateringar mm

Till temat finns också följande material

  • Diskussionsfrågor till Från frö till frö.docx
    05-13-2015 10:26
  • FF - Ett frö kopieringsunderlag.doc
    05-13-2015 10:26
  • FF - Förslag på slutuppdrag.docx
    05-13-2015 10:26
  • FF -Förslag till pedagogisk planering.docx
    05-13-2015 10:26
  • FF Kompetensprofil_beskriva_förklara.pdf
    05-13-2015 10:26
  • FF Kompetensprofil_granska_ta ställning.pdf
    05-13-2015 10:26
  • FF Kompetensprofil_systematiska_undersökn.pdf
    05-13-2015 10:26
  • FF_elevarbetsblad uppdr 1-10 .pdf
    05-13-2015 10:26
  • FF_reviderad artikellista.pdf
    05-13-2015 10:26
  • FF_temats innehåll och lärande.pdf
    05-13-2015 10:26
  • FF_Tidtabell-for-uppdragen
    10-03-2016 09:43
  • FF_Uppdrag3_kopieringsunderlag_skrivbar.pdf
    05-13-2015 10:26
  • FF_Uppdrag6_kopieringsunderlag_skrivbar.pdf
    05-13-2015 10:26
  • FF_vad ska jag bedöma.pdf
    05-13-2015 10:26
  • Från frö till frö och särskolans läroplan.doc
    05-13-2015 10:26
  • Monteringsinstruktion för belysningssystem_feb2012.pdf
    05-13-2015 10:26
  • NTA_S_FF_U1.pdf
    10-11-2017 12:44
  • NTA_S_FF_U10.pdf
    10-11-2017 12:45
  • NTA_S_FF_U2.pdf
    10-11-2017 12:44
  • NTA_S_FF_U3.pdf
    10-11-2017 12:44
  • NTA_S_FF_U4.pdf
    10-11-2017 12:44
  • NTA_S_FF_U5.pdf
    10-11-2017 12:45
  • NTA_S_FF_U6.pdf
    10-11-2017 12:45
  • NTA_S_FF_U7.pdf
    10-11-2017 12:45
  • NTA_S_FF_U8.pdf
    10-11-2017 12:45
  • NTA_S_FF_U9.pdf
    10-11-2017 12:45
  • Nyheter i tema Frö till frö.docx
    05-13-2015 10:26
  • Sida 10 - Kakao - föda för gudar.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 13 - Var kommer alla bladen ifrån.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 16 - Gödsel - växternas kosttillskott.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 18 - Genvägen till växternas hemligheter.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 2 - Introduktion.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 21 - Varför är lingonbladen hårda.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 22 - Passionsblommans makalösa försvar.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 26 - Orkidéerna blommar.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 28 - Rädda skogsfrun.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 30 - Växterna i havet - Månen styr tångens fortplantning.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 32 - Träden som kan rädda fiskar.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 34 - Humlor ger större fröskörd.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 38 - Den perfekta jordgubben - Många pollinatörers jobb.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 6 - De sprids med vinden - och på många andra sätt.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Sida 8 - Nytt liv efter skogsbranden.mp3
    05-13-2015 10:26
  • Troubleshooting Wisconsin seeds.docx
    09-21-2016 09:52

Temat och Lgr11

Biologi

Syfte

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: 

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, 
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och 
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället

Centralt innehåll i årskurs 4–6

Biologi

Temat ger dig som pedagog möjlighet att fokusera på följande moment i kursplanerna:

Natur och samhälle

Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

Djurs, växters och andra organismers liv. 

Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter.

Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

Biologin och världsbilden

Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Biologins metoder och arbetssätt

Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga
rapporter.

Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Utbildningar

Innan du börjar arbeta med något av NTA:s teman ska du först ha gått en introduktionsutbildning. Om temat du ska arbeta med är nytt för dig, ska du först gå en temautbildning. 

Om du arbetar hos någon av NTA:s medlemmar har du möjlighet att gå utbildningarna. Utbildningarna organiseras och genomförs lokalt hos varje medlem eller i samarbete med andra medlemmar. Kontakta din NTA-samordnare för att få veta mer.

Exempel från användarna

Trädgården i skolan

På Tornhagskolan i Linköping har man fått möjlighet att utveckla en skolträdgård.

Där är det möjligt att vidareutveckla många olika arbetsområden bland annat Från frö till frö. Följ länken för att läsa mer.

Läs mer