Image Name

Ämnens egenskaper

I temat genomför eleverna systematiska undersökningar av olika ämnen och av hur ämnens egenskaper påverkar hur de uppträder i naturen och om hur vi kan använda oss av dem.

Kategorier: Kemi, Fysik
Årskurser: 7 8 9

Beställ materiel

Om du arbetar hos någon av NTA:s medlemmar kan du kontakta din NTA-samordnare för att få mer information om beställning av temalådor, handledningar eller påfyllnadsmateriel. Om din kommun/fristående skolhuvudman inte är medlem kan du läsa mer om vad medlemskapet innebär.

Beskrivning

Image Name

Temats innehåll och lärande

Temat Ämnens egenskaper består av tre delar där,

del 1 fokuserar olika egenskaper hos materia, t.ex. hur densiteten hos ett ämne påverkas av fasförändringar.

del 2 fokuserar på egenskaper hos ämnen i blandningar och lösningar

del 3 fokuserar påegenskaper hos kemiska föreningar och grundämnen.

I temat arbetar eleverna genomgående med systematiska experiment och de diskuterar hur ämnens egenskaper påverkar hur vi påträffar ämnena i naturen och hur vi har möjlighet att använda dem i olika sammanhang.

Temats innehåll och lärande beskriver hur elevernas arbete i de olika uppdragen hänger ihop med generaliserbara övergripande syften och innehåll. Syftet med dokumentet är att synliggöra elevernas lärande både för läraren och för dem själva.

Mer om Ämnens egenskaper

Image Name

Detta ingår i temat

Temat Ämnens egenskaper består av:

minst en temautbildningsdag (vissa regioner har valt att anordna flera utbildningar) som är obligatorisk för den som inte tidigare har arbetat med temat. På utbildningen får deltagarna möjlighet att genomföra de flesta av uppdragen, diskutera didaktiska frågor och få del av erfarenheter av elevers arbete och frågor.

Temapärm för läraren med bland annat didaktiska kommentarer och elevblad som kopieringsunderlag.

Temaböcker  för delarna Materia, Blandningar och  Föreningar, för eleverna .

en materielsats som innehåller det material som är svårt för skolorna att få tag på. I övrigt förutsätter temat normalutrustade NO-salar.

Image Name

Frågor och svar

Vilka legeringar består svenska mynt av?

Enligt Riksbankens riktlinjer för myntens sammansättning består svenska mynt av;

Valör / Metallinnehåll / Vikt / Diameter mm

tio kronor / legering av 89 % koppar, 5 % aluminium, 5 % zink och 1 % tenn
/ 6,60 / 20,5

fem kronor / pläterat material i tre skikt, det mellersta av nickel och de yttre skikten av en legering av 75 % koppar och 25 % nickel, vartdera ytskiktets vikt utgör 46,5 % av myntets vikt / 9,50 / 28,5

en krona / legering av 75 % koppar och 25 % nickel / 7,00 / 25,0

femtio öre / legering av 97 % koppar, 2,5 % zink och 0,5 % tenn / 3,70 / 18,75

Image Name

Tips

Kemikalieinspektionen har mycket information som riktar sig till privatpersoner

Molecular Frontiers - hemsida för barn och ungdomar med spel, korsord, artiklar mm. på engelska.

Vattenfenomen - filmer med kommentarer.

Film om hur man kan göra ett enkelt vätgasexperiment - Youtube på engelska

Image Name

Bakgrund

Ämnens egenskaper bygger på strukturen hos det amerikanska temat Properties of Matter

Temat är utvecklat för att passa i svensk skola utifrån svensk läroplan.

Extramaterial, uppdateringar mm

Till temat finns också följande material

  • Blå lysdioder -Nobelpris i Fysik 2014-sv.pdf
    05-13-2015 10:26
  • Tips till lärare och utbildare.pdf
    05-13-2015 10:26
  • ÄE materiellista för varje uppdrag.xls
    05-13-2015 10:26
  • ÄE uppdrag 12 kopieringsunderlag.pdf
    05-13-2015 10:26
  • ÄE uppdrag 13 kopieringsunderlag.pdf
    05-13-2015 10:26
  • ÄE uppdrag 14 kopieringsunderlag.pdf
    05-13-2015 10:26
  • ÄE uppdrag 15 kopieringsunderlag.pdf
    05-13-2015 10:26
  • ÄE uppdrag 19 kopieringsunderlag.pdf
    05-13-2015 10:26
  • ÄE uppdrag 22 kopieringsunderlag.pdf
    05-13-2015 10:26
  • ÄE uppdrag 23 kopieringsunderlag.pdf
    05-13-2015 10:26
  • ÄE uppdrag 24 kopieringsunderlag.pdf
    05-13-2015 10:26
  • ÄE uppdrag 26 kopieringsunderlag.pdf
    05-13-2015 10:26

Temat och Lgr11

Kemi

Syfte

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, 
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och 
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

Årskurs 7–9

Kemin i naturen

Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. 

Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner. 

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark. 

Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde. 

Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt. 

Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. 

Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras. 

Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt. 

Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt. 

Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Kemin och världsbilden

Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild,teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. 

Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.

De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. 

Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kemins metoder och arbetssätt

Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. 

Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. 

Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. 

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. 

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Fysik

Syfte

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: 

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, 
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och 
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

Årskurs 7–9

Fysiken i naturen och samhället

Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar,tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen. 

Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.

Fysikens metoder och arbetssätt

Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

Utbildningar

Innan du börjar arbeta med något av NTA:s teman ska du först ha gått en introduktionsutbildning. Om temat du ska arbeta med är nytt för dig, ska du först gå en temautbildning. 

Om du arbetar hos någon av NTA:s medlemmar har du möjlighet att gå utbildningarna. Utbildningarna organiseras och genomförs lokalt hos varje medlem eller i samarbete med andra medlemmar. Kontakta din NTA-samordnare för att få veta mer.