NTA kort historik

NTA de första 16 åren

I ett samhälle där kunskaper i naturvetenskap och teknik blir allt viktigare har akademier, runt omkring i världen, med oro noterat att intresset bland barn och ungdom just för dessa ämnen är vikande. I sina kontakter med de amerikanska akademierna, under 1980- och 1990-talet, fick Kungliga Vetenskapsakademien kännedom om ett skolutvecklingskoncept, Science and Technology for Children (STC), som National Science Resources Center (NSRC) under många år utvecklat och spridit. NSRC hade då National Academies och Smithsonian Institutions som huvudmän.

STC blir NTA 

Vid en förfrågan om möjligheterna att få ta del av skolutvecklingskonceptet LASER:s STC-teman fick akademien besked om att de utan kostnad skulle kunna få tillgång till hela materialet och alla erfarenheter. Med detta besked gick de vidare för att söka en kommun som var villig att prova och utvärdera om konceptet var något som kunde tillföra något till den svenska skolan.

Hösten 1996 fick Linköpings kommun en erbjudande om att utvärdera teman i STC i några klasser i grundskolans årskurser F-6. Kommunen åtog sig efter omsorgsfulla överväganden och med tillstyrkan av de fackliga organisationerna uppdraget att utvärdera STC. Skälen till detta var att STC var ett skolutvecklingsprogram - främst i no och teknik - som harmonierade väl med kommunens strävan och mål för sin skolutveckling. STC bedömdes kunna utgöra ett verkningsfullt medel i den lokala utvecklingen mycket tack vare att det utgjorde en helhet med

  • kompetensutveckling i no och teknik för lärare i år F-6 i grundskolan
  • temahandledningar för såväl elever som lärare
  • komplett materielsats i varje tema för laborationer i vanligt klassrum och med 30 elever.

Läsåret 97/98 medverkade 15 klasser i utvärderingen av tre STC - teman. Arbetet följdes ingående såväl av skolpolitiker, skolledningar, fackliga organisationer, företrädare för Linköpings universitet och det lokala näringslivet i Linköping som av Kungl. Vetenskapsakademien. Vid läsårets slut beskrev samtliga medverkande sina erfarenheter av utvärderingen i mycket positiva ordalag och tillstyrkte enhälligt en fortsatt utveckling av STC till NTA.

Erfarenheter från åren efter utvärderingen har förstärkt bilden av NTA som ett kraftfullt utvecklingskoncept i no och teknik i grundskolan.

Från projekt till reguljärt skolutvecklingsprogram

Mellan 1997 och 2003 drev Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien(IVA), tillsammans med kommuner och fristående skolor, utvecklingen och spridningen av NTA. I god tid innan projekttiden gick ut startade diskussionerna om hur NTA skulle drivas vidare. Akademierna var mycket intresserade av att fortsätta att medverka i utvecklingen av konceptet och med denna kännedom valde de då medverkande kommunerna och fristående skolorna att tillsammans bilda en ekonomisk förening som skulle ansvara för drift och spridning av NTA.

Den första januari 2004 startade NTA Produktion och Service ekonomiska förening sin verksamhet och under det första året ökade antalet medlemmar, från ursprungligen 35 till 54.  Samtidigt fortsatte akademiernas engagemang i den fortsatta utvecklingen av skolutvecklingsprogrammet i form av NTA Utveckling som drevs i projektform.

Den 22 maj 2013 tog NTA Produktion och Service föreningstämma det slutgiltiga beslutet  om nya stadgar för att föreningen från och med den 1 juli 2013 skulle kunna överta ansvaret för utveckling och utvärdering av NTA-programmet från de två akademierna. Beslutet innebar även att föreningen bytte namn till NTA Skolutveckling ekon. förening. Föreningen hade vid tidpunkten för beslutet 138 medlemmar varav 110 var kommuner.

I den nya organisationen har NTA Skolutveckling helhetsansvaret för NTA-programmet, men KVA och IVA fortsätter sitt engagemang genom att vara representerade i föreningens styrelse samt genom det Vetenskapliga råd som de utser ledamöter till.